Vad gör djuren på vintern?

 Nu är temat avslutat med en djurfest i novembermörkret! Tänk vad mycket vi lärt oss! (2016)

Det är så vackert med alla färger på hösten, rött, orange, gult och brunt. En del av barnen har gjort fina lövkronor, spännande! Sensommaren har varit fantastisk varm och lång, länge, länge gick vi i sommarkläder. Men nu behöver vi allt både jackor och överdragsbyxor och oftast stövlar eftersom det är fuktigt i gräset även om det inte regnar. En liten mössa och vantar behövs oftast då det blir kallt annars.
När vintern kommer smygandes blir det kallare och svårare att hitta mat ute i naturen. Vi kan som sagt klä på oss varma kläder och har mat i skafferiet....

Men vad gör djuren när det blir kallare? Ett temaarbete i tre delar med målet att lära känna tre olika djur, ett som går i ide, ett djur som övervintrar och är vaken och slutligen ett djur som flyttar till varmare breddgrader!

När vi forskar kring vad djuren gör på vintern får vi med flera delar från läroplanen:

Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn (Ur förskolans läroplan, Lpfö 98:16)

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,


Del 1:
Igelkotten

Vi forskar kring:
Vad betyder fridlyst, dräktig, ide?
Vad gör de på vintern, varför? Vad äter igelkottar, vad får de dricka? Var bor de? Hur många taggar har de? Vad händer om en tagg går av? Hur gammal kan en igelkott bli? Hur länge har de funnits på jorden? Vad heter igelkottens barn? Hur länge ligger de i mammans mage? Kan en igelkott simma? Vad är igelkottkarusell? Vad gör en igelkott om den blir rädd? Hur låter en igelkott?



Del 2 handlar om ett djur som övervintrar:
Älgen(Alces alces)

Skogens konung-det största djuret i våra svenska skogar!

Art: Hjortdjur
Lever: I hela Sverige utom på Gotland. Älgen lever ofta ensam, ibland i flock.
Hemområden: Älgar hävdar inte revir utan lever i hemområden som de själva väljer att leva i. Tjuren har ett större område eftersom han för att vara framgångsrik i brunsten ska söka upp flera olika kor.
Färger: OLIKA! Brun, svartbrun, grå. Benen är alltid ljust gråvita!
Älgens barn heter: Kalv
Vikt: 200 kg-550 kg (Tjuren väger mer än kon)
Höjd: Upp till 200 cm i mankhöjd.
Skillnad tjur och ko: Tjuren har grövre nacke, mer hakskägg och horn. Kon har en ljusstrimma på insidan av sina bakben.
Äter: Växtätare, idisslare! Upp till 100 olika sorters växter i vommen, magen.
Äter på vintern: Barr och lövträdskvistar, ljung och bärris om det inte är snö. En vuxen älg äter ca 6-10 kg per dag under vintern och dubbelt så mycket på sommaren.
Äter på sommaren: Blad från lövträd och örter, gräs och vattenväxter. Gillar också knoppar och bark.
Bajset: Spillningen är som små ovala kulor och älgen bajsar ofta, 14-17 gånger per dygn.
Hornen: Tjurens horn är antingen skovelhorn eller stånghorn. Älgen tappar dem mitt i vintern varje år! Sedan växer det ut nya horn som är färdiga till parningen. Hornen kan bli så breda som 2 m! När de växer ut kliar det så då kan älgen stå och klia sig mot träd!
Parning: Brunsten är från slutet av september och in i oktober och kon är endast mottaglig för befruktning under ett dygn. När hon parar sig med tjuren lämnar hon sin kalv något dygn. Kon får oftast sin första kalv när hon är 3 år.
Dräktighet: 8 månader. Föder 1-2 kalvar i slutet av maj-början på juni. Kalven väger 10-15 kg vid födseln och är rödbrun. Växer snabbt och väger ca 150 kg i november. Kalven stöts iväg av mamman någon vecka innan hon kalvar igen nästa vår.
Springer: Älgen tar sig oftast fram i trav, inte galopp för det passar inte kroppstypen. Kan bli jättelånga steg, 2,5-3 m!
Ålder: Älgar kan bli upp till 25 år


Del 3: Djur som flyttar....Vi valde tranan!
Nu vet vi hur en trana ser ut, hur stor den kan bli och hur den låter och en massa annat kul! Tranor flyttar från Sverige i september och flyger i en V-formation. De flyttar ofta till Spanien eller Afrika och kommer tillbaka i mars igen. Tänk att de orkar flyga så långt! Undrar hur de hittar? Själva har vi också dansat trandans och lärt oss en ny sång mm,,,,,

Utseende:
Fjäderdräkten är huvudsakligen grå. Kinder, nacke och hals är svarta. Lite vitt bakom ögonen och på överhalsen. På hjässan finns en rödaktig vårta som varierar i färgintensitet.
Storlek: 115-130 cm hög- Vingspann på 200-230 cm
Vikt:
4-6 kg. Hanen större än honan.
 
Läte:
Högljutt nasalt läte och även skorrande och trumpetande läte.
 
Föda:
Tranan är allätare. Vegetarisk föda dominerar. Under häckningstiden också animalisk föda, som maskar, sniglar, insekter, grodor, ormar, ödlor, fisk och gnagare.
 
Häckar:
När tranan häckar gnider den in sina ryggfjädrar med rödjord som ett kamouflage inför ruvningen. Tranan finns i Skandinavien, Östeuropa, Kina, östra Ryssland
Flyttar:
Tranan flyttar i flock och flyger då i V-formation
Övervintrar:
Iberiska halvön, nordvästra Afrika, Sudan, Etiopien, mellanöstern, Pakistan, Indien, Kina, några få platser i sydostasien. Ett fåtal tillfällen observerats i Nordamerika

                                             Här nedan dansar vi trandans tillsammans!